Rättssäkert och effektivt verkställighetsarbete

REVA är en akronym för Rättssäkert och effektivt verkställighetsarbete. REVA är ett projekt, eller snarare flera: en förstudie, ett pilotprojekt och ett implementeringsprojekt.

Det övergripande målet för REVA ”har varit att förbättra förutsättningarna för en rättssäker och mer effektiv verkställighetsprocess på Migrationsverket, Polisen och Kriminalvårdens transporttjänst.”

Bakgrunden är regeringens krav att berörda myndigheter i samverkan ska ”effektivisera arbetet med att verkställa avvisnings- och utvisningsbeslut [för att] öka antalet verkställda beslut avseende personer som är inskrivna i Migrationsverkets mottagande.”

Enligt projektets slutrapport är ”majoriteten av inkomna ärenden hos polismyndigheterna sådana som det finns mycket begränsade möjligheter att verkställa […] I praktiken innebär detta [att] man flyttar balanserna från en myndighet till en annan, utan större möjligheter för den nya myndigheten att verkställa dessa ärenden.”

”Migrationsverket är den myndighet som bär huvudansvaret för hanteringen av frågan om uppehållstillstånd och är också den myndighet som bär huvudansvaret för verkställigheten av besluten. Därför vore det rimligt att behålla balanserna hos Migrationsverket så långt det är möjligt. Migrationsverket skulle istället i större utsträckning kunna begära handräckning från Polisen när de inte själva kan genomföra vissa åtgärder […] För den sökande skulle det innebära en fortsatt möjlighet att resa med hjälp av Migrationsverket när det inte krävs tvång vilket är mer fördelaktigt vid ankomsten till vissa mottagande länder.”  

Alltför många utvisningsärenden överlämnas till polisen. Det är varken effektivt eller humant. Istället måste Migrationsverkets återvändandearbete bli bättre.

Uppdatering: Redogörelse för vistelsetider och hur Migrationsverket arbetar för ett effektivt och rättssäkert återvändande (2015-03-24)

Uppdatering: Beslut om ansvarsfördelning mellan Migrationsverket och polisen vid verkställighet av avvisnings- och utvisningsbeslut (2016-04-04)

Uppdatering: Slutrapport Återvändandeuppdraget – en myndighetsövergripande försöksverksamhet för ett effektivare återvändande (2016-11-17)

Publicerat i Migration | Märkt , | Lämna en kommentar

Etnisk profilering

Frågan om etnisk profilering i samband med inre utlänningskontroll uppmärksammades av Justitieombudsmannen (JO) redan i början av 1980-talet.

Här ett citat från proposition 1988/89:86, genom vilken nu gällande bestämmelse i utlänningslagen om inre utlänningskontroll infördes:

”JO har i ärenden om utlänningskontroll år 1980 och 1981 (dnr 762-1980 och 1377-1981) framhållit bl.a. att ‘enbart förhållandet att en person har ett utseende som uppfattas som utländskt inte kan ge tillräcklig anledning att hejda vederbörande på gatan och inleda utlänningskontroll’. Utlänningens uppträdande eller umgänge kan emellertid ibland ge anledning till misstanke att han inte har rätt att uppehålla sig här.”

Om aktuell debatt: Skyldig tills motsatsen bevisats?

Publicerat i Migration | Märkt , , | Lämna en kommentar

Ökad effektivitet och fler verkställigheter

I dag citerar jag Rikspolisstyrelsen:

”Att säkerställa att identitetsuppgifter finns tillgängliga i verkställighetsärenden är för Polisen den enskilt viktigaste frågan för att kunna öka effektiviteten i handläggningen och få till stånd fler verkställigheter gällande framför allt sådana personer som finns inskrivna i Migrationsverkets mottagningssystem.”

Samtidigt är det dessa ärenden som myndigheterna ska prioritera. Enligt regeringens regleringsbrev för 2014 ska Rikspolisstyrelsen, i samverkan med Migrationsverket och Kriminalvården, fortsätta att effektivisera arbetet med att verkställa avvisnings- och utvisningsbeslut i syfte att “ytterligare förstärka insatserna för att påtagligt öka antalet verkställda beslut avseende personer som är inskrivna i Migrationsverkets mottagande.”

Se även: I Migrationsverkets mottagande och Fel att prioritera inre utlänningskontroll.

Publicerat i Migration | Märkt , | Lämna en kommentar

”Svåra motsättningar”

Vilka situationer avses i utlänningslagens bestämmelse om skydd vid ”svåra motsättningar” i hemlandet? Låt oss citera proposition 2004/05:170:

”Syftet [med lagändringen] är att till denna bestämmelse föra över främst de situationer som enligt 1989 års lag faller in under den i praxis utvecklade tillståndsgrunden politisk-humanitära skäl. Detta sker genom att komplettera bestämmelsen med en skyddsgrund som inte bara tar hänsyn till väpnad konflikt utan också till andra svåra motsättningar i ett land. Därutöver kommer vissa ytterligare skyddsrelaterade situationer som hittills i praxis kommit att falla in under bestämmelsen om humanitära skäl att omfattas av denna bestämmelse. Någon ändring i sak utöver denna överföring är alltså inte avsedd.”

Politisk-humanitära skäl för uppehållstillstånd ansågs i rättspraxis föreligga då ”den allmänna situationen i ett land är sådan att det skulle te sig stötande att skicka tillbaka någon dit” (UN 344-97).

Se även: Synnerligen olyckligt.

Publicerat i Migration | Märkt , | 3 kommentarer

Klargörande

Arbetssökande EU-migranter* som saknar sjukförsäkring i hemlandet/annat EU-land har inte tillgång till subventionerad hälso- och sjukvård i Sverige. De ska dock oavsett betalningsförmåga erbjudas osubventionerad ”omedelbar vård”.

EU-migranter som saknar uppehållsrätt/tillstånd och som olovligen vistas i Sverige omfattas av lagen om hälso- och sjukvård till papperslösa.

(*Utländska EU-medborgare och tredjelandsmedborgare med uppehållstillstånd i ett annat EU-land, däribland personer med status som varaktigt bosatt.)

Publicerat i Hälso- och sjukvård, Migration | Märkt , , | Lämna en kommentar

Särskilt JO-uppdrag

Återigen diskuteras oberoende övervakning av tvångsutvisningar.

”Vi får tänka om”, säger Sören Clerton, chef för Rikspolisstyrelsens gränskontrollenhet:

”I Sverige har Rikspolisstyrelsen frågat bland andra Röda Korset och Amnesty om de vill samarbeta men fått nej […] Som beskedet varit hittills så har de inte varit beredda att ställa upp. Det gör ju att vi måste fundera ett varv till vilka vi kan ha med som övervakare på de här resorna”

Ansvaret för att säkerställa att återvändandedirektivets krav på ett ”effektivt övervakningssystem” respekteras ligger dock alltjämt på riksdag och regering.

Riksdagen kan ge Justitieombudsmannen (JO) ett särskilt uppdrag att genomföra oberoende övervakning av tvångsutvisningar – liknande NPM-enheten som inspekterar platser i Sverige där människor hålls frihetsberövade (bl.a. häkten och arrester).

Se även: An essential requirement.

Publicerat i Migration | Märkt , | Lämna en kommentar

Felaktig tolkning av EU-dom

Dagen till ära uppmärksammar Sveriges Radios Ekoredaktion Migrationsverkets felaktiga tolkning av EU-domstolens dom i mål C-648/11 om ensamkommande barn.

En medlemsstat som har prövat och avslagit en asylansökan som lämnats in av ett ensamkommande barn är inte skyldig att återta den sökande i enlighet med Dublinförordningen.

Mer om detta här.

Publicerat i Migration | Märkt , | Lämna en kommentar

”…to help them to escape persecution”

I december 2004 enades staterna i det s.k. Berninitiativet* om en International Agenda for Managed Migration (IAMM) med rekommendationer inom olika områden, däribland viseringspolitiken under rubriken ”Effective practices with regard to visa requirements”. Den åttonde och sista viseringsrekommendationen lyder som följer:

”[W]aiving visa requirements for particular countries and in the case of certain refugees and others in need of international protection in order to help them to escape persecution or other serious human rights violations.”

Att ha i åtanke vid fastställande av viseringspraxis.

Se även: “Av avgörande betydelse…”

* Enligt den dåvarande socialdemokratiska regeringen: ”en mellanstatlig konsultativ process [som] har underlättat utvecklandet av en gemensam syn på migrationsområdet som bygger på samarbete, helhetssyn, balans och förutsägbarhet.”

Publicerat i Migration | Märkt , , | Lämna en kommentar

”The intentions of the asylum-seeker…”

I oktober 1979 enades staterna i UNHCR:s exekutivkommitté om gemensamma principer för utformningen av kriterier för att avgöra vilken stat som har ansvaret för att pröva en asylansökan. Bland dessa:

  • ”The intentions of the asylum-seeker as regards the country in which he wishes to request asylum should as far as possible be taken into account”;
  • ”Regard should be had to the concept that asylum should not be refused solely on the ground that it could be sought from another State. Where, however, it appears that a person, before requesting asylum, already has a connection or close links with another State, he may if it appears fair and reasonable be called upon first to request asylum from that State”.

Att ha i åtanke vid tillämpning av Dublinförordningen.

Publicerat i Migration | Märkt , , | Lämna en kommentar

”Av avgörande betydelse…”

Enligt Migrationsverket ”har striktare gränskontroller i södra Europa […] påverkat migrationen till Sverige under första halvan av 2013:”

”– Den hårdare gränsbevakningen i Grekland och Turkiet orsakar bland annat att antalet [asylsökande] från Syrien inte blir lika många som vi hade väntat.”

Det kan därför finnas anledning att påminna om vad Europeiska kommissionen skriver i den strategiska planen för EU:s asylpolitik:

”I och med framväxten av heltäckande och mer sofistikerade regler för gränskontroll har frågan om asylsökares möjlighet att ta sig in på EU:s territorium mer och mer kommit i fokus. Sätten att ta sig till säkerheten i EU är inte sällan oreglerade, varvid människosmugglare spelar en viktig roll för inresan. Det är därför av avgörande betydelse att unionen riktar in sina ansträngningar på att underlätta en reglerad och välorganiserad ankomst till medlemsstaternas territorium för personer som söker asyl av berättigade skäl, i syfte att ge rättsenlig och säker tillgång till skydd…”

Enligt kommissionen ”finns [det] utrymme för gemensamma insatser på detta område, som skulle kunna medföra bättre tillgång till skydd.”

Publicerat i Migration | Märkt , , | 3 kommentarer