Sveriges EU-ordförandeskap

Den 1 januari 2023 övertar Sverige ordförandeskapet för EU:s ministerråd. ”Som ordförandeland kan Sverige driva förhandlingarna om migrationspakten framåt om den politiska viljan finns”, skriver forskaren Bernd Parusel i en ny analys. Men vad vill den svenska regeringen? Ännu har vi inte svaret, men signalerna hittills tyder på att det blir en utmaning för Sveriges nya migrationsminister Maria Malmer Stenergard att övertyga övriga medlemsstater att ta ett långsiktigt solidariskt ansvar för EU:s asylmottagande.

Läs mina tidigare kommentarer om migrations- och asylpakten:

Uppdatering: Asylpakten – en utmaning för det svenska EU-ordförandeskapet

Publicerat i Migration | Märkt , | Lämna en kommentar

Rättssäkerhet i asylprocessen

Frågetecken har rests kring asylprocessen när Sverige jämförs med andra EU-länder. Att regimkritiker från Ryssland och Belarus nekas asyl har sänt oroande signaler – likaså att kvinnor och flickor utvisas till talibanernas Afghanistan trots risk för allvarliga kränkningar av deras mänskliga rättigheter. Brister i asylprövningen av kristna konvertiter och hbtq-personer understryker ytterligare behovet av åtgärder.

Kommer en ny moderatledd regering att säkerställa en hög nivå av rättssäkerhet i det svenska asylsystemet – eller fortsätter nedmonteringen av skyddet för människor på flykt?

Publicerat i Migration | Märkt , , | Lämna en kommentar

Fyra texter från 2021

Om att den nya socialdemokratiska regeringen i Sverige bör samla likasinnade EU-länder kring ett humant och krissäkert gemensamt europeiskt asylsystem.

När EU-kommissionär Ylva Johansson presenterade asylpakten i september 2020 utlovade hon en ”nystart”. Vad har hänt sedan dess? Vad väntar framöver?

Ny migrationslagstiftning trädde i kraft den 20 juli – tidsbegränsade uppehållstillstånd som huvudregel i utlänningslagen innebär ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

Om en riskfylld migrationspolitik – efter Litauen, Lettland och Polen: nästa gång kan flyktvägen gå över Östersjön med Sverige i frontlinjen vid EU:s yttre gräns.

Den 1 januari 2022 övertar Frankrike ordförandeskapet för EU:s ministerråd – med franskt presidentval i april – och i september stundar riksdagsval i Sverige. På återseende!

Publicerat i Migration | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Frivillig återvandring

Utgångspunkterna för svensk återvandringspolitik finns i prop. 1988/89:100. Här följer ett utdrag från propositionen under rubriken ”Återvandring”:

”De flesta flyktingar har en dröm om att en gång kunna återvända till sitt hemland. Förhållandena i flyktingarnas ursprungsländer och flyktingarnas personliga situation i exillandet har dock lett till att flyktingar kommit att återvandra bara i mycket begränsad omfattning. Inget tyder på att någon avsevärd förändring kommer att ske härvidlag. Erfarenheter visar emeller­tid, att de flyktingar som under exiltiden lyckats finna sig väl till rätta har de bästa förutsättningarna för en framgångsrik återvandring.

[I]nsatserna på detta område bör bygga på följande utgångspunkter.

All återvandring skall självfallet vara frivillig. Omfattande ekonomiska bidrag till återvandrare skulle kunna uppfattas som påtryckningar för att förmå dem att lämna Sverige.

En inriktning på en positiv integration i Sverige ger flyktingen bästa möjliga förutsättningar för framtiden, vare sig han stannar i Sverige eller väljer att återvandra. En god invandrarpolitik blir därigenom också en god återvandrarpolitik.

En återvandring bör vara noga planerad och förberedd. Att försöka med en återvandring och misslyckas blir ett ytterst kännbart bakslag. Bety­delsen av att ha en ordnad tillvaro i Sverige bakom sig blir då ännu tydligare.

Det stöd som lämpligen kan ges – på individuell basis – åt flyktingar som har återvandrat bör ses som en del av det svenska humanitära biståndet.”

Regeringens överväganden i propositionen bygger på departementspromemorian ”Återvandringsfrågor – en genomgång” (Ds 1988:33).

Aktuell information om stöd till återvandring finns här.

Publicerat i Migration | Märkt | Lämna en kommentar

Humanitära skäl

Den 20 juli trädde ändringarna i utlänningslagen i kraft som riksdagen beslutade om den 22 juni. Vad innebär detta för möjligheterna att få uppehållstillstånd av humanitära skäl?

Begränsningarna i den tillfälliga lagen har upphört att gälla och uppehållstillstånd får därför som tidigare, innan den tillfälliga lagen infördes, beviljas om det vid en samlad bedömning av en sökandes situation finns sådana synnerligen ömmande omständigheter att han eller hon bör tillåtas stanna i Sverige. Vid bedömningen ska hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet särskilt beaktas. För barn får uppehållstillstånd beviljas om omständigheterna är särskilt ömmande.

En ny grund införs för vuxna som redan har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för bosättning i Sverige och som ansöker om förlängning. Uppehållstillstånd får beviljas om omständigheterna är särskilt ömmande och personen har fått en särskild anknytning till Sverige. Detta kan vara aktuellt för personer som har vistats en längre tid i Sverige med tidsbegränsade uppehållstillstånd – enligt Migrationsverket i minst två år – och under den tiden rotat sig i landet, men vars tidigare grund för uppehållstillstånd inte längre är uppfylld när en förlängningsansökan prövas. [Även personer med uppehållstillstånd men som har ett lagakraftvunnet avlägsnandebeslut omfattas.*] Det ska dock vara en undantagsbestämmelse och för att uppehållstillstånd ska beviljas krävs alltså både särskild anknytning och särskilt ömmande omständigheter.

Omständigheter som kan beaktas vid prövningen av om det finns särskild anknytning kan till exempel vara etablering på arbetsmarknaden, familjeband eller anpassning till det svenska samhället på annat sätt. Anknytningen ska ha uppstått under legal vistelsetid, inberäknat tiden mellan att en asylansökan gavs in och att uppehållstillstånd beviljades. Enligt Migrationsverket bör även anknytning som uppstått under handläggningstiden vid en förlängningsansökan kunna beaktas. Normalt krävs en längre tids vistelse med tidsbegränsade uppehållstillstånd, men det är inte vistelsetiden i sig som är avgörande utan om personen har fått sådana band till Sverige att det finns en särskild anknytning hit.

När det gäller särskilt ömmande omständigheter ska det göras en samlad bedömning av omständigheterna där hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situationen i hemlandet särskilt beaktas. Hänsyn ska även tas till anknytningen till hemlandet, till exempel familjemedlemmar som finns kvar där och den tid personen har levt där. Starka band till hemlandet kan tyda på en svagare anknytning till Sverige och vice versa. Ytterligare en faktor som kan beaktas är om personens framtida psykosociala utveckling och hälsa på ett avgörande sätt skulle äventyras vid ett återvändande.

Läs mer i Migrationsverkets rättsliga ställningstagande.

* Enligt ett nytt vägledande avgörande av Migrationsöverdomstolen tillåter inte utlänningslagens uppbyggnad detta trots vad som uttalas i regeringens proposition.

Publicerat i Migration | Märkt , | Lämna en kommentar

Lästips inför #skongress

I handlingarna inför Socialdemokraternas partikongress den 3-7 november skriver partistyrelsen att Sverige behöver en migrationslagstiftning ”som inte avviker väsentligt från andra EU-länder”. Att återinföra permanenta uppehållstillstånd är därför ”inte möjligt”. Även förslag om att ta bort försörjningskravet vid familjeåterförening avvisas.

Bakgrunden till partistyrelsens inställning är bland annat att lagstiftningens utformning antas påverka antalet asylsökande i Sverige. Det finns dock inte något sådant enkelt och entydigt samband. Läs mer om oönskade signaleffekter och så kallade pullfaktorer.

Oaktat detta skulle det till exempel vara möjligt att införa tidsbegränsade uppehållstillstånd med längre giltighetstid än vad som gäller enligt den nya permanenta migrationslagstiftningen. Läs mer i S och den framtida migrationspolitiken.

Partikongressen 2017 bekräftade den principiella inställningen ”att permanenta uppehållstillstånd och möjlighet till familjeåterförening ökar tryggheten och främjar en bra etablering”. Det finns därför även anledning att uppmärksamma att en allt mer restriktiv migrationspolitik har negativa humanitära och samhälleliga konsekvenser.

Här är några användbara rapporter för en diskussion om svensk migrationslagstiftning:

Ytterligare lästips är konsekvensanalysen (kapitel 15) och andra relevanta delar i migrationskommitténs betänkande samt remissvaren från bland annat Asylrättscentrum, Rädda Barnen, Svenska Röda Korset, UNHCR och berörda myndigheter och domstolar.

Publicerat i Migration | Märkt , , | Lämna en kommentar

Asylpakten – ett år senare

I dag fyller migrations- och asylpakten ett år. När den lanserades utlovade EU-kommissionär Ylva Johansson en ”nystart” i bygget av ett gemensamt europeiskt asylsystem. Vad har hänt sedan dess? Vad väntar framöver? Läs min kommentar:

Läs mer om EU:s migrations- och asylpolitik:

Publicerat i Migration | Märkt , | Lämna en kommentar

Ny migrationslagstiftning

Den här veckan träder ändringarna i utlänningslagen i kraft som bygger på migrationskommitténs förslag. Enligt regeringen är syftet att migrationspolitiken ska vara långsiktigt hållbar, med ett humant, rättssäkert och effektivt regelverk.

Genom lagändringarna permanentas stora delar av den tillfälliga lagen som skulle skapa ”ett andrum för svenskt flyktingmottagande”. Sverige placerar sig på EU:s bottennivå med ett regelverk som skiljer sig från lagstiftningen i många andra EU-länder.

Samtidigt har antalet asylsökande ökat vid EU:s yttre gräns i Litauen och EU:s ledare anklagar Belarus för att försöka ”utnyttja migranter för politiska syften”.

Läs mina kommentarer:

Publicerat i Migration | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Slovenien och återvändande

Den 1 juli tar Slovenien över ordförandeskapet för Europeiska unionens ministerråd. Under landets första EU-ordförandeskap våren 2008 genomfördes slutförhandlingarna om återvändandedirektivet under ledning av inrikesminister Dragutin Mate och Europaparlamentets rapportör Manfred Weber.

På förhandlingsbordet ligger nu – vid sidan av förslagen i migrations- och asylpakten – EU-kommissionens förslag från 2018 om en omarbetning av återvändandedirektivet. Denna gång heter parlamentets rapportör Tineke Strik.

Här följer en artikel om direktivets genomförande i Sverige som publicerades i Sydsvenskan den 9 augusti 2009.

Migrationsminister Tobias Billström satsar på ökat återvändande. I juni presenterade regeringens så kallade förvarsutredning betänkandet Återvändandedirektivet och svensk rätt. EG-direktivet reglerar återvändande av ”tredjelandsmedborgare vars vistelse är olaglig”. I arbetsprogrammet för det svenska EU-ordförandeskapet understryker regeringen samtidigt vikten av ”rättssäkra bestämmelser om återvändande för den som får avslag på sin asylansökan och måste återvända till sitt hemland”.

Hur föreslås då EU:s gemensamma återvändanderegler genomföras i Sverige? Direktivet slår fast en rad viktiga principer:

  • Rätten att utvisa personer som vistas olagligt i EU förutsätter rättssäkra och effektiva asylsystem som respekterar internationell flyktingrätt.
  • Samarbete med ursprungsländerna är en förutsättning för att det skall vara möjligt att uppnå ett hållbart återvändande.
  • Medlemsstaterna bör tillhandahålla ökat stöd och förbättrad rådgivning för att underlätta återvändande.

Hur dessa principer ska få genomslag i svensk återvändandepolitik ger förvarsutredningen dock inga svar på. Fokus läggs istället på tvångsåtgärder. Direktivets centrala bestämmelse om att verkställigheten av återvändandebeslut ska övervakas förbigås med total oförståelse.

Enligt återvändandedirektivet ska medlemsstaterna ”sörja för ett effektivt övervakningssystem för påtvingade återvändanden”. Bestämmelsen är ett av Europaparlamentets bidrag till direktivet och tillkom i slutfasen av förhandlingarna mellan ministerrådet och parlamentet. Den bygger i sin tur på motsvarande princip i Europarådets 20 principer för påtvingat återvändande från 2005.

Enligt Europarådet kan frivilligorganisationer närvara under olika skeden av återvändandet. Modellen används redan i exempelvis Luxemburg, där den nationella lagstiftningen sedan september 2008 föreskriver närvaro av en ”opartisk, neutral och oberoende observatör” från avresa till ankomst till hemlandet.

Att det finns behov av oberoende övervakning av verkställighetsresor även i Sverige tydliggjordes i Sveriges Radios program Konflikt, som skildrade en resa till Bagdad. Polisen borde föredra förebyggande åtgärder framför att i efterhand tvingas upprätta en anmälan avseende eventuellt felaktigt agerande.

Även situationen i hemlandet bör följas upp. Utan kunskap om vad som händer dem som tvingas återvända finns det varken någon möjlighet att bedöma riktigheten i myndigheternas beslut – och därmed om asylsystemet är rättssäkert – eller om återvändandesatsningar leder till hållbart återvändande. I dag sker uppföljning enbart sporadiskt genom främst frivilligorganisationernas försorg.

Det finns dock hopp om förbättring. EU-kommissionen avser att stödja såväl utvecklingen av övervakningssystem som metoder för uppföljning av återvändande.* Samtidigt åligger det nu regeringen att se till att återvändandedirektivet genomförs fullt ut även i Sverige.

Fotnot: * Kommissionen har även föreslagit inrättande av en ”uppföljningsmekanism” för personer som återvänder inom ramen för EU:s återtagandeavtal.

Tips! Den 15 juni publiceras en ny studie: Those who were sent back (Delmi)

Läs mer:

Publicerat i Migration | Märkt , | Lämna en kommentar

EU, Turkiet och asylpakten

I dag träffas EU-ländernas stats- och regeringschefer för ännu ett toppmöte som på grund av coronapandemin har ställts om till en videokonferens. På dagordningen finns bland annat situationen i östra Medelhavsområdet och relationerna mellan EU och Turkiet.

För en vecka sedan fyllde det så kallade uttalandet från EU och Turkiet om hanteringen av flyktingsituationen i Grekland fem år. Utgångspunkten för överenskommelsen är att Turkiet kan anses som ett ”säkert tredjeland” och att asylsökande därför kan nekas asylprövning i EU – trots att Turkiet har ratificerat FN:s flyktingkonvention med en geografisk begränsning till ”händelser som inträffat i Europa”.* Hittills har den turkiska regeringen inte varit beredd att ompröva sin inställning, även om en fullständig tillämpning av konventionen har varit ett villkor i EU-medlemsskapsprocessen.

Att skicka tillbaka asylsökande från de grekiska öarna skulle vara ”en tillfällig och extraordinär åtgärd” och sedan mars 2020 är återvändandet pausat av de turkiska myndigheterna med hänvisning till covid-19-restriktioner. Inför dagens möte vill EU-kommissionen att Turkiet ”utan ytterligare dröjsmål” ska återuppta återtagandet av asylsökande med utvisningsbeslut från Grekland och att EU:s medlemsländer samtidigt ska öka vidarebosättningen från Turkiet av särskilt utsatta syriska flyktingar.

Parallellt fortskrider förhandlingarna om EU:s migrations- och asylpakt. Pakten lanserades av kommissionen i september 2020 som en ”nystart” i det pågående bygget av ett gemensamt europeiskt asylsystem, men sex månader senare märks ännu inga avgörande framsteg. Förtroendegapet och avståndet mellan medlemsländerna i centrala frågor kvarstår. I ett utspel kräver de fem medelhavsländerna Cypern, Italien, Malta, Spanien och Grekland en ”automatisk och obligatorisk omfördelningsmekanism” – en idé som tydligt avvisats av Visegrádländerna Polen, Tjeckien, Slovakien och Ungern.

Samtidigt driver EU:s nuvarande ordförandeland Portugal kommissionens förslag om en ”solidaritetsmekanism” som bygger på ”flexibel solidaritet” där medlemsländer som inte vill delta i omfördelning av asylsökande i stället ska kunna bidra på andra sätt, framför allt genom att ansvara för återvändande. En annan omtvistad del av pakten är förslagen om screening och snabb asylprövning vid EU:s yttre gräns.

Fotnot: * Turkiet vidhöll uttryckligen sin förklaring om geografisk begränsning när det anslöt sig till 1967 års tilläggsprotokoll till flyktingkonventionen.

Läs mer:

Uppdatering: Uttalande från Europeiska rådets medlemmar (2021-03-25)

Publicerat i Migration | Märkt , | Lämna en kommentar