Bristande vandel

Publicerat den 12 december, 2022 av Rickard Olseke

”Asocialitet” blev ”bristande vandel” när Tidöavtalet förhandlades fram, skriver Svenska Dagbladet om förslaget att en utredning ska ”uppdras att analysera förutsättningarna att återinföra möjligheten att utvisa utlänningar [på grund] av bristande vandel”. Begreppsbytet till trots är dock bestämmelsen som skisseras i det färdiga avtalet betydligt bredare än den som fanns innan den nuvarande utlänningslagen trädde i kraft 2006.

Tidöavtalet definierar ”bristande vandel” som ”förhållanden såsom bristande regelefterlevnad, association med kriminell organisation, nätverk eller klan, prostitution, missbruk, deltagande i våldsbejakande eller extremistiska organisationer eller miljöer som hotar grundläggande svenska värden eller om det i övrigt föreligger otvetydigt konstaterade anmärkningar i fråga om levnadssättet”.

Enligt 1989 års utlänningslag fick uppehållstillstånd återkallas om en person ”handlat på ett sådant sätt att det finns allvarliga anmärkningar mot hans levnadssätt” (2 kap. 11 §). Mer om vad som avsågs med detta finns att läsa i proposition 1994/95:179 (s. 50-52). I Utlänningslagen med kommentarer (1995) konstaterar Gerhard Wikrén och Håkan Sandesjö bland annat att prostitution eller alkohol- och narkotikamissbruk inte torde kunna leda till återkallelse enligt den dåvarande bestämmelsen.

Som advokat Daniel Carnestedt har påpekat gäller särskilda regler om skydd mot utvisning för personer som beviljats ställning som varaktigt bosatt i Sverige.

Lyssningstips:

Läs även min kommentar om Tidöavtalet och migrationspolitiken.

Publicerat i Migration | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Ukraina och massflyktsdirektivet

Publicerat den 9 december, 2022 av Rickard Olseke

När EU:s massflyktsdirektiv genomfördes i svensk lagstiftning skrev regeringen att ”de som beviljas skydd skall återvända hem så snart den akuta situationen i hemlandet är över” – samtidigt ska återvändandet vara ”tryggt och varaktigt” (prop. 2001/02:185).

Detta är inte en realistisk utgångspunkt i den nuvarande situationen. Regeringen behöver därför göra ett omtag och anpassa det svenska regelverket till krigets verklighet.

Läs min kommentar och den nya rapporten om mottagningsvillkoren för skyddsbehövande från Ukraina i de nordiska länderna:

Publicerat i Migration | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Sveriges EU-ordförandeskap

Publicerat den 15 november, 2022 av Rickard Olseke

Den 1 januari 2023 övertar Sverige ordförandeskapet för EU:s ministerråd. ”Som ordförandeland kan Sverige driva förhandlingarna om migrationspakten framåt om den politiska viljan finns”, skriver forskaren Bernd Parusel i en ny analys. Men vad vill den svenska regeringen? Ännu har vi inte svaret, men signalerna hittills tyder på att det blir en utmaning för Sveriges nya migrationsminister Maria Malmer Stenergard att övertyga övriga medlemsstater att ta ett långsiktigt solidariskt ansvar för EU:s asylmottagande.

Läs mina tidigare kommentarer om migrations- och asylpakten:

Uppdatering: Asylpakten – en utmaning för det svenska EU-ordförandeskapet

Publicerat i Migration | Märkt , | Lämna en kommentar

Rättssäkerhet i asylprocessen

Publicerat den 27 september, 2022 av Rickard Olseke

Frågetecken har rests kring asylprocessen när Sverige jämförs med andra EU-länder. Att regimkritiker från Ryssland och Belarus nekas asyl har sänt oroande signaler – likaså att kvinnor och flickor utvisas till talibanernas Afghanistan trots risk för allvarliga kränkningar av deras mänskliga rättigheter. Brister i asylprövningen av kristna konvertiter och hbtq-personer understryker ytterligare behovet av åtgärder.

Kommer en ny moderatledd regering att säkerställa en hög nivå av rättssäkerhet i det svenska asylsystemet – eller fortsätter nedmonteringen av skyddet för människor på flykt?

Uppdatering: Afghanska kvinnor ska bedömas som flyktingar (Migrationsverket)

Publicerat i Migration | Märkt , , | Lämna en kommentar

Fyra texter från 2021

Publicerat den 29 december, 2021 av Rickard Olseke

Om att den nya socialdemokratiska regeringen i Sverige bör samla likasinnade EU-länder kring ett humant och krissäkert gemensamt europeiskt asylsystem.

När EU-kommissionär Ylva Johansson presenterade asylpakten i september 2020 utlovade hon en ”nystart”. Vad har hänt sedan dess? Vad väntar framöver?

Ny migrationslagstiftning trädde i kraft den 20 juli – tidsbegränsade uppehållstillstånd som huvudregel i utlänningslagen innebär ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

Om en riskfylld migrationspolitik – efter Litauen, Lettland och Polen: nästa gång kan flyktvägen gå över Östersjön med Sverige i frontlinjen vid EU:s yttre gräns.

Den 1 januari 2022 övertar Frankrike ordförandeskapet för EU:s ministerråd – med franskt presidentval i april – och i september stundar riksdagsval i Sverige. På återseende!

Publicerat i Migration | Märkt , , , , | Lämna en kommentar

Frivillig återvandring

Publicerat den 25 november, 2021 av Rickard Olseke

Utgångspunkterna för svensk återvandringspolitik finns i prop. 1988/89:100. Här följer ett utdrag från propositionen under rubriken ”Återvandring”:

”De flesta flyktingar har en dröm om att en gång kunna återvända till sitt hemland. Förhållandena i flyktingarnas ursprungsländer och flyktingarnas personliga situation i exillandet har dock lett till att flyktingar kommit att återvandra bara i mycket begränsad omfattning. Inget tyder på att någon avsevärd förändring kommer att ske härvidlag. Erfarenheter visar emeller­tid, att de flyktingar som under exiltiden lyckats finna sig väl till rätta har de bästa förutsättningarna för en framgångsrik återvandring.

[I]nsatserna på detta område bör bygga på följande utgångspunkter.

All återvandring skall självfallet vara frivillig. Omfattande ekonomiska bidrag till återvandrare skulle kunna uppfattas som påtryckningar för att förmå dem att lämna Sverige.

En inriktning på en positiv integration i Sverige ger flyktingen bästa möjliga förutsättningar för framtiden, vare sig han stannar i Sverige eller väljer att återvandra. En god invandrarpolitik blir därigenom också en god återvandrarpolitik.

En återvandring bör vara noga planerad och förberedd. Att försöka med en återvandring och misslyckas blir ett ytterst kännbart bakslag. Bety­delsen av att ha en ordnad tillvaro i Sverige bakom sig blir då ännu tydligare.

Det stöd som lämpligen kan ges – på individuell basis – åt flyktingar som har återvandrat bör ses som en del av det svenska humanitära biståndet.”

Regeringens överväganden i propositionen bygger på departementspromemorian ”Återvandringsfrågor – en genomgång” (Ds 1988:33).

Aktuell information om stöd till återvandring finns här.

Publicerat i Migration | Märkt | Lämna en kommentar

Humanitära skäl

Publicerat den 16 oktober, 2021 av Rickard Olseke

Den 20 juli trädde ändringarna i utlänningslagen i kraft som riksdagen beslutade om den 22 juni. Vad innebär detta för möjligheterna att få uppehållstillstånd av humanitära skäl?

Begränsningarna i den tillfälliga lagen har upphört att gälla och uppehållstillstånd får därför som tidigare, innan den tillfälliga lagen infördes, beviljas om det vid en samlad bedömning av en sökandes situation finns sådana synnerligen ömmande omständigheter att han eller hon bör tillåtas stanna i Sverige. Vid bedömningen ska hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situation i hemlandet särskilt beaktas. För barn får uppehållstillstånd beviljas om omständigheterna är särskilt ömmande.

En ny grund införs för vuxna som redan har ett tidsbegränsat uppehållstillstånd för bosättning i Sverige och som ansöker om förlängning. Uppehållstillstånd får beviljas om omständigheterna är särskilt ömmande och personen har fått en särskild anknytning till Sverige. Detta kan vara aktuellt för personer som har vistats en längre tid i Sverige med tidsbegränsade uppehållstillstånd – enligt Migrationsverket i minst två år – och under den tiden rotat sig i landet, men vars tidigare grund för uppehållstillstånd inte längre är uppfylld när en förlängningsansökan prövas. [Även personer med uppehållstillstånd men som har ett lagakraftvunnet avlägsnandebeslut omfattas.*] Det ska dock vara en undantagsbestämmelse och för att uppehållstillstånd ska beviljas krävs alltså både särskild anknytning och särskilt ömmande omständigheter.

Omständigheter som kan beaktas vid prövningen av om det finns särskild anknytning kan till exempel vara etablering på arbetsmarknaden, familjeband eller anpassning till det svenska samhället på annat sätt. Anknytningen ska ha uppstått under legal vistelsetid, inberäknat tiden mellan att en asylansökan gavs in och att uppehållstillstånd beviljades. Enligt Migrationsverket bör även anknytning som uppstått under handläggningstiden vid en förlängningsansökan kunna beaktas. Normalt krävs en längre tids vistelse med tidsbegränsade uppehållstillstånd, men det är inte vistelsetiden i sig som är avgörande utan om personen har fått sådana band till Sverige att det finns en särskild anknytning hit.

När det gäller särskilt ömmande omständigheter ska det göras en samlad bedömning av omständigheterna där hälsotillstånd, anpassning till Sverige och situationen i hemlandet särskilt beaktas. Hänsyn ska även tas till anknytningen till hemlandet, till exempel familjemedlemmar som finns kvar där och den tid personen har levt där. Starka band till hemlandet kan tyda på en svagare anknytning till Sverige och vice versa. Ytterligare en faktor som kan beaktas är om personens framtida psykosociala utveckling och hälsa på ett avgörande sätt skulle äventyras vid ett återvändande.

Läs mer i Migrationsverkets rättsliga ställningstagande.

* Enligt ett nytt vägledande avgörande av Migrationsöverdomstolen tillåter inte utlänningslagens uppbyggnad detta trots vad som uttalas i regeringens proposition.

Publicerat i Migration | Märkt , | Lämna en kommentar

Lästips inför #skongress

Publicerat den 25 september, 2021 av Rickard Olseke

I handlingarna inför Socialdemokraternas partikongress den 3-7 november skriver partistyrelsen att Sverige behöver en migrationslagstiftning ”som inte avviker väsentligt från andra EU-länder”. Att återinföra permanenta uppehållstillstånd är därför ”inte möjligt”. Även förslag om att ta bort försörjningskravet vid familjeåterförening avvisas.

Bakgrunden till partistyrelsens inställning är bland annat att lagstiftningens utformning antas påverka antalet asylsökande i Sverige. Det finns dock inte något sådant enkelt och entydigt samband. Läs mer om oönskade signaleffekter och så kallade pullfaktorer.

Oaktat detta skulle det till exempel vara möjligt att införa tidsbegränsade uppehållstillstånd med längre giltighetstid än vad som gäller enligt den nya permanenta migrationslagstiftningen. Läs mer i S och den framtida migrationspolitiken.

Partikongressen 2017 bekräftade den principiella inställningen ”att permanenta uppehållstillstånd och möjlighet till familjeåterförening ökar tryggheten och främjar en bra etablering”. Det finns därför även anledning att uppmärksamma att en allt mer restriktiv migrationspolitik har negativa humanitära och samhälleliga konsekvenser.

Här är några användbara rapporter för en diskussion om svensk migrationslagstiftning:

Ytterligare lästips är konsekvensanalysen (kapitel 15) och andra relevanta delar i migrationskommitténs betänkande samt remissvaren från bland annat Asylrättscentrum, Rädda Barnen, Svenska Röda Korset, UNHCR och berörda myndigheter och domstolar.

Publicerat i Migration | Märkt , , | Lämna en kommentar

Asylpakten – ett år senare

Publicerat den 23 september, 2021 av Rickard Olseke

I dag fyller migrations- och asylpakten ett år. När den lanserades utlovade EU-kommissionär Ylva Johansson en ”nystart” i bygget av ett gemensamt europeiskt asylsystem. Vad har hänt sedan dess? Vad väntar framöver? Läs min kommentar:

Läs mer om EU:s migrations- och asylpolitik:

Publicerat i Migration | Märkt , | Lämna en kommentar

Ny migrationslagstiftning

Publicerat den 22 juli, 2021 av Rickard Olseke

Den här veckan träder ändringarna i utlänningslagen i kraft som bygger på migrationskommitténs förslag. Enligt regeringen är syftet att migrationspolitiken ska vara långsiktigt hållbar, med ett humant, rättssäkert och effektivt regelverk.

Genom lagändringarna permanentas stora delar av den tillfälliga lagen som skulle skapa ”ett andrum för svenskt flyktingmottagande”. Sverige placerar sig på EU:s bottennivå med ett regelverk som skiljer sig från lagstiftningen i många andra EU-länder.

Samtidigt har antalet asylsökande ökat vid EU:s yttre gräns i Litauen och EU:s ledare anklagar Belarus för att försöka ”utnyttja migranter för politiska syften”.

Läs mina kommentarer:

Publicerat i Migration | Märkt , , , , | Lämna en kommentar