På fredag den 7 augusti sammanträder den parlamentariska kommittén om den framtida svenska migrationspolitiken för sista gången innan dess betänkande ska överlämnas till migrationsminister Morgan Johansson.

Förslagen som diskuterats i kommittén utgår ifrån en felaktig bild av lagstiftningen i andra EU-länder och bygger på illusionen att den tillfälliga utlänningslagen har påverkat antalet asylsökande i Sverige. Samtidigt ignoreras såväl förslagens humanitära och samhälleliga konsekvenser, som det växande behovet av skydd och varaktiga lösningar när antalet människor på flykt i världen fortsätter att öka.

Den tillfälliga lagen beslutades av riksdagen i juni 2016 och syftar till att ”skapa ett andrum för svenskt flyktingmottagande”. Den skulle gälla i högst tre år, med en avstämning efter två år då regeringen skulle ”bedöma behovet av att lagen gäller även under det sista året av giltighetstiden”. Redan i november 2017 meddelade dock regeringen att lagen ”ska vara i kraft även det tredje året, det vill säga till juli 2019”, utan att vare sig motivera eller redovisa underlaget för detta ställningstagande.

Första halvåret 2015 hade antalet asylsökande minskat jämfört med 2014. Under sommaren och hösten vände utvecklingen – i oktober registrerades 39.196 asylansökningar – men i mitten av november började antalet åter att minska när regeringen införde krav på ID-kontroll för färjetrafik från Tyskland samtidigt som den återinförda inre gränskontrollen skapade ”en flaskhals i väntan på registrering vid gränspassagerna framför allt i Skåne”. Därefter utlovades den tillfälliga lagen och krav på ID-kontroll för resande med tåg, buss och färja från Danmark.*

Från Öresund till Makedonien stängdes successivt Europas gränser. I mars 2016 ingick EU:s medlemsländer en överenskommelse med Turkiet om återsändande av asylsökande från Grekland – trots att Turkiet inte uppfyllde EU-rättens krav för att anses som ett ”säkert tredjeland”. När den tillfälliga lagen trädde i kraft i juli samma år var antalet asylsökande i Sverige nere i drygt 2.000 per månad.

I proposition 2018/19:128 om förlängning av den tillfälliga lagen erkänner regeringen att det inte kan fastställas i vilken utsträckning lagen har påverkat antalet asylsökande. Regeringen hade inte utvärderat lagens ändamålsenlighet och konsekvenser, men föreslog trots detta att den skulle förlängas i ytterligare två år till juli 2021 (se även januariavtalet). Som ett motiv skriver regeringen att ”belastningen på mottagningssystemet fortfarande [är] hög”. Under 2018 sökte 21.502 personer asyl i Sverige, vilket var det lägsta antalet sedan 2005. Året därefter uppgick antalet asylsökande till 21.958.

* Kravet på ID-kontroll för resande från Danmark kom att gälla till den 4 maj 2017. 

Läs mer:

• Beredskapsfrågan försummas i migrationspolitiken
• S och den framtida migrationspolitiken
• Rätten till familjeåterförening – en europeisk jämförelse
• Humanitära konsekvenser av den tillfälliga utlänningslagen

Uppdatering: Ett väntat misslyckande (2020-08-07)