Barn med stark anknytning till Sverige

I Migrationsöverdomstolens vägledande avgörande MIG 2020:24 bedöms en 14-årig flicka ha mycket stark anknytning till Sverige. En utvisning skulle strida mot Barnkonventionen. Hon beviljas därför uppehållstillstånd på grund av särskilt ömmande omständigheter. I enlighet med gällande praxis får även hennes föräldrar uppehållstillstånd enligt 5 kap. 6 § utlänningslagen (jfr. principen om familjens enhet).

Den 1 december 2023 avskaffades särskilt ömmande omständigheter som grund för uppehållstillstånd. Nu måste omständigheterna vara synnerligen ömmande även i ärenden som rör barn. Samtidigt markerar regeringen att Migrationsverket och domstolarna alltjämt kan ”få ledning av den praxis som utvecklats kring bestämmelsen om särskilt ömmande omständigheter, t.ex. i fråga om när ett beslut om utvisning kan anses stå i strid med svenska konventionsåtaganden” och hänvisar uttryckligen till MIG 2020:24.

Men rättstillämpningen förefaller inte vara enhetlig. Det finns exempel på både myndighetsbeslut och domstolsavgöranden där MIG 2020:24 inte respekteras. Att Migrationsverkets avslagsbeslut kan överklagas är en grundläggande rättighet, men det är inte en garanti för att den svenska asylprocessen är rättssäker. Även migrationsdomstolarnas överprövning behöver kvalitetsgranskas.

Forskarna i rätts- och statsvetenskap Johan Lindholm och Daniel Naurin et al. ställer en i sammanhanget relevant fråga: ”Hur påverkas beslutsfattandet inom domstolarna av värderingsmässiga skillnader mellan enskilda domare?”. Frågeställningen kan utvidgas till att också omfatta domstolarnas föredragande jurister som skriver domsförslagen.

I en rapport från Delegationen för migrationsstudier (Delmi) om barnets bästa i migrationsärenden varnar barnrättsexperten Louise Dane för att i ”en tid där det politiska samtalet handlar om att på olika vis begränsa migranters rättigheter kan otydlig lagstiftning leda till att bedömningar skärps även där ingen skärpning av lagstiftningen gjorts”. Likaså riskerar fast praxis att förskjutas av myndigheter och domstolar.

Läs mer:

Publicerat i Migration | Märkt , , | Lämna en kommentar

Långsiktiga lösningar för flyktingar från Ukraina

I dag skriver jag i Dagens Arena att det behövs långsiktiga och varaktiga lösningar för ukrainare som sökt sin tillflykt i Sverige undan Rysslands folkrättsvidriga anfallskrig. I en aktuell rapport från Delegationen för migrationsstudier (Delmi) lyfter forskarna Oksana Shmulyar Gréen och Svitlana Odynets fram den osäkerhet och de utmaningar som har följt med EU:s massflyktsdirektiv och de svenska reglerna om tillfälligt skydd.

Läs mer:

Publicerat i Migration | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Överenskommelse om EU:s migrations- och asylpakt

Den 20 december nådde EU:s ministerråd en preliminär överenskommelse med Europaparlamentet om fem förordningsförslag i migrations- och asylpakten.

Säkerställer uppgörelsen ett humant och ordnat asylmottagande och ett långsiktigt solidariskt ansvarstagande mellan medlemsstaterna? I en kommentar säger forskaren Bernd Parusel att fokus för förhandligarna tvärtom har varit att försöka hålla asylsökande borta från EU, vilket är i linje med vad EU-kommissionen skrev 2016: personer ”som behöver internationellt skydd” ska förmås att ”söka skydd på andra platser, till exempel i länder som ligger närmare deras ursprungsländer”. Slutresultatet är alltså knappast den ”nystart” som Ylva Johansson utlovade när pakten lanserades i september 2020.

Den 1 januari 2024 övertar Belgien ordförandeskapet för ministerrådet och därmed ansvaret för att förslagen formellt antas innan valet till Europaparlamentet den 6-9 juni.

Läs mer:

Uppdatering: Lagförslagen i pakten antogs slutligt av rådet den 14 maj 2024.

Publicerat i Migration | Märkt , | Lämna en kommentar

Dubbelfel av Magdalena Andersson

I en uppmaning till Socialdemokraterna skriver Civil Rights Defenders att partiet måste välja att driva en rättighetsbaserad politik som är grundad i forskning och evidens.

Jag skriver om partiledaren Magdalena Anderssons dubbelfel i migrationsdebatten och att det finns en annan väg än att utmåla människor på flykt som ett hot mot Sverige.

”Vi socialdemokrater står för en generös men reglerad invandring. Det innebär att vi tar emot många flyktingar”, skrev Göran Persson efter sin avgång som statsminister. Enligt migrationsöverenskommelsen från 2011 som partiet anslöt sig till 2014 skulle Sverige ”ha en human asylpolitik och vara en fristad för dem som flyr undan förföljelse och förtryck”.

Göran Persson noterade att i ”andra länder driver främlingsfientliga partier fram en allt mer restriktiv flyktingpolitik” och var ”glad över att vi hittills har sluppit den debatten”. Nu skyller Magdalena Andersson den tidigare ”generösa” politiken på ”samhällsklimatet” och hävdar att partiets ”traditionella linje har varit att stå för en stram migration”.*

Sommaren och hösten 2015 ökade antalet asylsökande i Sverige. Mer om den så kallade flykting- eller migrationskrisen finns att läsa här och här.

Läs även:

* Det här inlägget är uppdaterat.

Publicerat i Migration | Märkt , | 1 kommentar

Fortsatt splittring i migrationspolitiken

En lång dags överläggningar i EU:s ministerråd den 8 juni resulterade i majoritetsbeslut om två av förordningsförslagen i migrations- och asylpakten som presenterades av EU-kommissionen i september 2020. Samtidigt visar diskussionerna under mötet att flera frågor återstår att lösa i förhandlingarna med Europaparlamentet och när pakten ska genomföras efter en eventuell slutöverenskommelse.

Tre veckor senare misslyckades EU:s stats- och regeringschefer i Europeiska rådet med att komma överens om ett gemensamt uttalande – i stället publicerades slutsatser från rådets ordförande Charles Michel om ”migrationens yttre dimension”.

Efter att Sveriges EU-ordförandeskap har avslutats är det nu den spanska regeringen som leder de fortsatta förhandlingarna i ministerrådet och med Europaparlamentet med sikte på att samtliga av kommissionens lagförslag ska antas våren 2024.

Uppdatering: Vid sitt möte den 26 juli kunde medlemsstaternas EU-ambassadörer i Bryssel inte enas om en förhandlingsposition om förslaget till krisförordning.

Läs mer:

Publicerat i Migration | Märkt , | 1 kommentar

Bristande vandel

”Asocialitet” blev ”bristande vandel” när Tidöavtalet förhandlades fram, skriver Svenska Dagbladet om förslaget att en utredning ska ”uppdras att analysera förutsättningarna att återinföra möjligheten att utvisa utlänningar [på grund] av bristande vandel”. Begreppsbytet till trots är dock bestämmelsen som skisseras i det färdiga avtalet betydligt bredare än den som fanns innan den nuvarande utlänningslagen trädde i kraft 2006.

Tidöavtalet definierar ”bristande vandel” som ”förhållanden såsom bristande regelefterlevnad, association med kriminell organisation, nätverk eller klan, prostitution, missbruk, deltagande i våldsbejakande eller extremistiska organisationer eller miljöer som hotar grundläggande svenska värden eller om det i övrigt föreligger otvetydigt konstaterade anmärkningar i fråga om levnadssättet”.

Enligt 1989 års utlänningslag fick uppehållstillstånd återkallas om en person ”handlat på ett sådant sätt att det finns allvarliga anmärkningar mot hans levnadssätt” (2 kap. 11 §). Mer om vad som avsågs med detta finns att läsa i proposition 1994/95:179 (s. 50-52). I Utlänningslagen med kommentarer (1995) konstaterar Gerhard Wikrén och Håkan Sandesjö bland annat att prostitution eller alkohol- och narkotikamissbruk inte torde kunna leda till återkallelse enligt den dåvarande bestämmelsen.

Som advokat Daniel Carnestedt har påpekat gäller särskilda regler om skydd mot utvisning för personer som beviljats ställning som varaktigt bosatt i Sverige.

Lyssningstips:

Läs även min kommentar om Tidöavtalet och migrationspolitiken.

Publicerat i Migration | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Ukraina och massflyktsdirektivet

När EU:s massflyktsdirektiv genomfördes i svensk lagstiftning skrev regeringen att ”de som beviljas skydd skall återvända hem så snart den akuta situationen i hemlandet är över” – samtidigt ska återvändandet vara ”tryggt och varaktigt” (prop. 2001/02:185).

Detta är inte en realistisk utgångspunkt i den rådande situationen. Regeringen behöver därför göra ett omtag och anpassa det svenska regelverket till krigets verklighet.

Läs min kommentar och den nya rapporten om mottagningsvillkoren för skyddsbehövande från Ukraina i de nordiska länderna:

Uppdatering: Ett parallellsamhälle för flyktingar från Ukraina (april 2023)

Publicerat i Migration | Märkt , , , | Lämna en kommentar

Sveriges EU-ordförandeskap

Den 1 januari 2023 övertar Sverige ordförandeskapet för EU:s ministerråd. ”Som ordförandeland kan Sverige driva förhandlingarna om migrationspakten framåt om den politiska viljan finns”, skriver forskaren Bernd Parusel i en ny analys. Men vad vill den svenska regeringen? Ännu har vi inte svaret, men signalerna hittills tyder på att det blir en utmaning för Sveriges nya migrationsminister Maria Malmer Stenergard att övertyga övriga medlemsstater att ta ett långsiktigt solidariskt ansvar för EU:s asylmottagande.

Läs mina tidigare kommentarer om migrations- och asylpakten:

Uppdatering: Asylpakten – en utmaning för det svenska EU-ordförandeskapet

Publicerat i Migration | Märkt , | 2 kommentarer

Rättssäkerhet i asylprocessen

Frågetecken har rests kring asylprocessen när Sverige jämförs med andra EU-länder. Att regimkritiker från Ryssland och Belarus nekas asyl har sänt oroande signaler – likaså att kvinnor och flickor utvisas till talibanernas Afghanistan trots risk för allvarliga kränkningar av deras mänskliga rättigheter. Brister i asylprövningen av kristna konvertiter och hbtq-personer understryker ytterligare behovet av åtgärder.

Kommer en ny moderatledd regering att säkerställa en hög nivå av rättssäkerhet i det svenska asylsystemet – eller fortsätter nedmonteringen av skyddet för människor på flykt?

Uppdatering: Afghanska kvinnor ska bedömas som flyktingar (Migrationsverket)

Publicerat i Migration | Märkt , , | Lämna en kommentar

Fyra texter från 2021

Om att den nya socialdemokratiska regeringen i Sverige bör samla likasinnade EU-länder kring ett humant och krissäkert gemensamt europeiskt asylsystem.

När EU-kommissionär Ylva Johansson presenterade asylpakten i september 2020 utlovade hon en ”nystart”. Vad har hänt sedan dess? Vad väntar framöver?

Ny migrationslagstiftning trädde i kraft den 20 juli – tidsbegränsade uppehållstillstånd som huvudregel i utlänningslagen innebär ett paradigmskifte i svensk migrationspolitik.

Om en riskfylld migrationspolitik – efter Litauen, Lettland och Polen: nästa gång kan flyktvägen gå över Östersjön med Sverige i frontlinjen vid EU:s yttre gräns.

Den 1 januari 2022 övertar Frankrike ordförandeskapet för EU:s ministerråd – med franskt presidentval i april – och i september stundar riksdagsval i Sverige. På återseende!

Publicerat i Migration | Märkt , , , , | Lämna en kommentar