I handlingarna inför Socialdemokraternas partikongress den 3-7 november skriver partistyrelsen att Sverige behöver en migrationslagstiftning ”som inte avviker väsentligt från andra EU-länder”. Att återinföra permanenta uppehållstillstånd är därför ”inte möjligt”. Även förslag om att ta bort försörjningskravet vid familjeåterförening avvisas.

Bakgrunden till partistyrelsens inställning är bland annat att lagstiftningens utformning antas påverka antalet asylsökande i Sverige. Det finns dock inte något sådant enkelt och entydigt samband. Läs mer om oönskade signaleffekter och så kallade pullfaktorer.

Oaktat detta skulle det till exempel vara möjligt att införa tidsbegränsade uppehållstillstånd med längre giltighetstid än vad som gäller enligt den nya permanenta migrationslagstiftningen. Läs mer i S och den framtida migrationspolitiken.

Partikongressen 2017 bekräftade den principiella inställningen ”att permanenta uppehållstillstånd och möjlighet till familjeåterförening ökar tryggheten och främjar en bra etablering”. Det finns därför även anledning att uppmärksamma att en allt mer restriktiv migrationspolitik har negativa humanitära och samhälleliga konsekvenser.

Här är några användbara rapporter för en diskussion om svensk migrationslagstiftning:

• Vilse i andrummet – en utvärdering av den tillfälliga asyllagen (2018)
• Migrationsrättens framtid – en redogörelse för de juridiska riskerna med att förlänga den tillfälliga lagen (2018)
• Humanitära konsekvenser av den tillfälliga utlänningslagen (2018)
• Rätten till familjeåterförening – en europeisk jämförelse (2020)
• Längd på uppehållstillstånd – en europeisk jämförelse (2020)
• Försörjningskravet – Berättelser om splittrade familjer (2020)

Ytterligare lästips är konsekvensanalysen (kapitel 15) och andra relevanta delar i migrationskommitténs betänkande samt remissvaren från bland annat Asylrättscentrum, Rädda Barnen, Svenska Röda Korset, UNHCR och berörda myndigheter och domstolar.