Att det inte finns något underlag som visar att den tillfälliga utlänningslagen har påverkat antalet asylsökande i Sverige är klarlagt. Men vad säger forskningen generellt om så kallade pullfaktorer? Här är några lästips.
- Does welcoming refugees attract more migrants?
- International Migration: Trends, Determinants, and Policy Effects
- Deciding Where to go: Policies, People and Perceptions Shaping Destination Preferences
- Refugee Policy As ‘Negative Nation Branding’: The Case of Denmark and the Nordic
- How Effective are National and EU Policies in the Area of Forced Migration?
- Chance or choice? – Understanding why asylum seekers come to the UK
- Understanding the Decision-Making of Asylum-Seekers
En studie som ibland refereras i den migrationspolitiska debatten är Valet och vägen (Delmi). Den är dock problematisk eftersom resultatet vad gäller faktorer som påverkar valet av destinationsland delvis bygger på en missvisande mediebild snarare än den faktiska utformningen av det svenska regelverket för uppehållstillstånd (en ytterligare svensk studie visar dessutom att den uppgivna effekten var kortvarig).
Det ingår även i uppdraget för den parlamentariska kommittén om migrationspolitiken att ”analysera vilka faktorer i Sverige som bidrar till att individer söker asyl i Sverige”.
Tack till Heaven Crawley och Bernd Parusel.
Uppdatering: Den parlamentariska kommittén konstaterar bland annat att ”det är svårt att relatera ökningar eller minskningar av antalet asylsökande till någon enskild, isolerad faktor”, att ”olika faktorer är viktiga för olika grupper och vid olika tidpunkter” samt att ”ändringar i migrationslagstiftning och myndighetspraxis [kan] få önskade eller oönskade signaleffekter utöver ändringarnas faktiska innebörd” (2020-09-15). Läs mer här.
Pingback: ”Oönskade signaleffekter” | And that has made all the difference
Pingback: Lästips inför #skongress | And that has made all the difference