Under Almedalsveckan i Visby beslutade regeringen om en proposition om skärpta villkor för anhöriginvandring. Propositionen blir ett av de lagstiftningsärenden som riksdagen får ta ställning till vid dess extrainsatta sommarsammanträde torsdagen den 13 augusti.
Regeringen föreslår bland annat att försörjningskravet (exklusive boendekostnader) ska höjas med 30%. Med en medianlön på 38 300 kronor i månaden, är det rimligt och rättvist – för att använda migrationsminister Johan Forssells nyfunna beskrivning av svensk migrationslagstiftning – att kräva att anknytningspersonen har 52 860 kronor i månadslön för att en tvåbarnsfamilj ska få återförenas och leva tillsammans i Sverige? Eller 64 181 kronor för en trebarnsfamilj? Är detta nya, höjda försörjningskrav förenligt med familjeåterföreningsdirektivets syfte, som är att främja familjeåterförening?
Försörjningskravet föreslås även gälla vid ansökan om förlängt uppehållstillstånd, vilket innebär att rätten att vistas i Sverige kommer att omprövas minst vartannat år baserat på familjens inkomster. Att ett uppehållstillstånd inte förlängs ”är en ingripande effekt för dem som berörs”, skriver regeringen i propositionen och konstaterar att ”redan förekomsten av kravet kan få negativa effekter i form av påfrestning och oro”. Föreställ er barnen och de unga vuxna som utvisas när Migrationsverket och domstolarna bedömer att försörjningskravet inte längre är uppfyllt, exempelvis på grund av arbetslöshet.
Läs mer:
And that has made all the difference 
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.