Den 23 oktober 2015 – en månad innan Löfvens och Romsons pressträff där innehållet i den tillfälliga lagen presenterades – kom sex riksdagspartier överens om ”nödvändiga insatser för att säkra förmågan i det svenska mottagandet av asylsökande och stärka etableringen av nyanlända”. Här följer några nedslag i överenskommelsen:

• ”Sverige ska stå upp för asylrätten. I tider av kris är den som viktigast. Den som flyr från krig och förtryck ska kunna få skydd i Sverige” (jämför med den tillfälliga lagen vars syfte är att minska antalet asylsökande i Sverige).
• Rätten till boende och dagersättning efter lagakraftvunnet utvisningsbeslut ska tas bort för vuxna asylsökande utan barn – i syfte att frigöra boendeplatser för nya asylsökande (ändringen i lagen om mottagande av asylsökande trädde i kraft den 1 juni 2016 och gäller ännu trots att antalet som sökte asyl i Sverige 2018 var det lägsta sedan 2005).
• Försörjningskrav vid anhöriginvandring ska gälla för nyetablerade relationer (i förslaget till den tillfälliga lagen frångick regeringen överenskommelsen och införde försörjningskrav även för familjeåterförening; dessutom skärptes försörjningskravet).
• Under tre år ska tidsbegränsade uppehållstillstånd vara huvudregel – men kvotflyktingar, ensamkommande barn och barnfamiljer ska fortsatt beviljas permanent uppehållstillstånd (i förslaget till den tillfälliga lagen frångick regeringen överenskommelsen och begränsade undantaget till att gälla enbart kvotflyktingar).
• Flyktingar och alternativt skyddsbehövande med tidsbegränsade uppehållstillstånd ska ha rätt till familjeåterförening på lika villkor (i förslaget till den tillfälliga lagen frångick regeringen överenskommelsen och avskaffade rätten till familjeåterförening för alternativt skyddsbehövande).
• Sverige ska successivt öka antalet kvotflyktingar till 5.000 personer och en utredning om lagliga vägar för att söka asyl i EU ska tillsättas (utredningens betänkande med förslag på regler för inresetillstånd i syfte att söka asyl presenterades i december 2017 men har ännu inte remissbehandlats; frågan ska dock även utredas av den parlamentariska kommittén om den framtida migrationspolitiken).

Oktoberöverenskommelsen innehåller även insatser för ”att stärka nyanländas etablering”, vilka bland annat har resulterat i bosättningslagen som trädde i kraft den 1 mars 2016.

Uppdatering:

• I en ny granskning konstaterar Riksrevisionen att ändringen i lagen om mottagande av asylsökande ”kan ha påverkat återvändandearbetet negativt” (2020-03-19).
• Den parlamentariska kommittén bedömer att det ”krävs ansträngningar på EU-nivå och på internationell nivå” för att ”styra om så att relativt sett fler människor kommer till Sverige på säkra och lagliga vägar” (2020-09-15).