Asyl för EU-medborgare

För snart femton år sedan begränsades rätten till asyl för EU-medborgare:

”Med beaktande av den skyddsnivå som Europeiska unionens medlemsstater erbjuder såvitt avser de grundläggande rättigheterna och friheterna skall medlemsstaterna betraktas som säkra ursprungsländer i förhållande till varandra för alla rättsliga och praktiska syften som har samband med asylärenden.”

I dag citerar vi ur Svenska Röda Korsets yttrande över departementspromemorian Amsterdamfördraget – EU:s regeringskonferens 1996-1997 (Ds 1997:64):

”Enligt Amsterdamfördraget skall rätten till asyl begränsas för medborgare i EU:s medlemsstater. Svenska Röda Korset har under och efter regeringskonferensen kritiserat det s k asylprotokollet där dessa bestämmelser återfinns (skrivelser till regeringen 970221, 970530 samt 970911).

Svenska Röda Korset menar att asylprotokollet inte är förenligt med Sveriges och övriga EU-länders internationella åtaganden och att varje regional överenskommelse som syftar till att geografiskt begränsa tillämpningen av 1951 års Genèvekonvention och dess tilläggsprotokoll står i strid med folkrätten. Svenska Röda Korset anser därför att protokollet som sådant är oacceptabelt.

Enligt promemorian anger protokollet ‘tre särskilda fall när asylansökningar från medborgare i andra medlemsstater får prövas’ samt att varje medlemsstat har rätt att ‘ensidigt besluta att pröva en asylansökan’. I det senare fallet skall EU:s ministerråd ‘omedelbart underrättas och ansökningen behandlas med utgångspunkt i antagandet att den är uppenbart ogrundad’. Därefter anges att protokollet inte föranleder ‘någon ändring av de regler som gäller för prövningen av asylansökningar i Sverige’. 

Svenska Röda Korset vill här först framhålla att rätten att söka och åtnjuta skydd från förföljelse är en mänsklig rättighet som stadfästs genom artikel 14 i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna, till vilken 1951 års Genèvekonvention om flyktingars rättsliga ställning hänvisar. Det ligger därmed utanför såväl enskilda staters, som regionala mellanstatliga organisationers kompetens att besluta om en asylansökan skall prövas eller ej. 

Vidare menar Svenska Röda Korset att tillämpningen av asylprotokollet innebär en förändring av svensk praxis för asylprövning såsom denna uttrycks i den av riksdagen beslutade propositionen 1988/89:86 Ny utlänningslag m.m. Det är således inte förenligt med av riksdagen bekräftad praxis att förutsätta att en asylansökan är uppenbart ogrundad eller att anse en asylansökan uppenbart ogrundad enbart med utgångspunkt från den sökandes nationalitet. 

Om det är regeringens avsikt att denna praxis skall förändras i enlighet med asylprotokollet bör detta tydligt framgå i kommande proposition. I annat fall måste nuvarande praxis anses tillämplig även efter Amsterdamfördragets ikraftträdande och svensk praxis därmed komma att strida mot vad som föreskrivs i asylprotokollet. Här står enligt Svenska Röda Korsets uppfattning regering och riksdag inför ett val: Att antingen fullt ut respektera Sveriges internationella åtaganden i enlighet med 1951 års Genèvekonvention och dess tilläggsprotokoll och därmed bekräfta gällande svensk praxis, eller att ansluta sig till och tillämpa Amsterdamfördragets asylprotokoll. 

Svenska Röda Korset vill också peka på att den i asylprotokollet stadgade informationsskyldigheten kan medföra att rätten till asyl underställs hänsynstaganden gentemot andra EU-länder. Detta förhållande är inte förenligt med asylrättens grundläggande principer och riskerar leda till att politiska överväganden påverkar asylprövningen.

Slutligen vill Svenska Röda Korset varna för att asylprotokollet kan utgöra en förevändning för andra regionala organisationer att införa liknande inskränkningar av tillämpningen av 1951 års Genèvekonvention och dess tilläggsprotokoll. På sikt riskerar rätten till asyl att på detta sätt undermineras även globalt.”

Annonser

Om Rickard Olseke

Expert on European migration and asylum policy.
Det här inlägget postades i Migration och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Vänligen logga in med någon av dessa metoder för att lägga till din kommentar:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s