Enligt den tillfälliga utlänningslagen har flyktingar och alternativt skyddsbehövande rätt att återförenas med make/maka, registrerad partner eller sambo och barn under 18 år (kärnfamiljen). Undantag från försörjningskrav gäller under tre månader.

Har alternativt skyddsbehövande rätt till familjeåterförening i andra EU-länder? Ställs det försörjningskrav? Finns det en väntetid innan familjeåterförening kan beviljas?

En jämförelse mellan andra medlemsländer som omfattas av EU:s familjeåterföreningsdirektiv visar att alternativt skyddsbehövande har rätt till familjeåterförening i 20 av 24 länder. I Tyskland beviljas istället uppehållstillstånd av humanitära skäl till anhöriga till alternativt skyddsbehövande och antalet är begränsat till 1 000 per månad. I de flesta fall omfattas enbart kärnfamiljen, men i några länder kan även vissa nära anhöriga utanför kärnfamiljen få uppehållstillstånd, bland annat Belgien, Bulgarien, Italien, Kroatien, Luxemburg, Nederländerna, Slovenien och Spanien.

När det gäller försörjningskrav varierar reglerna, men de flesta länder medger antingen undantag under minst tre månader efter att anknytningspersonen har beviljats status som alternativt skyddsbehövande eller saknar helt försörjningskrav för alternativt skyddsbehövande. Bland de länder som har försörjningskrav som huvudregel är det åtminstone två där kravet enbart gäller inkomst (Finland och Nederländerna). I en rapport från 2018 om familjeåterförening för alternativt skyddsbehövande konstaterar Riksdagens utredningstjänst att reglerna för när, hur och om försörjningskrav ställs skiljer sig mycket mellan länderna. Det är alltjämt en korrekt beskrivning.

Endast tre länder har infört en väntetid innan familjeåterförening kan beviljas för anhöriga till alternativt skyddsbehövande (Lettland, Slovenien och Österrike).

Läs mer: Rätten till familjeåterförening – en europeisk jämförelse

Se även: Asylum Information Database (AIDA) Country Reports