I SOU 1946:36 Betänkande angående flyktingars behandling utvärderar den s.k. Sandlerkommissionen den svenska flyktingpolitiken före och under andra världskriget.

Kommissionen citerar Socialstyrelsens dåvarande generaldirektör:

”Det rörde sig ju om ett så stort antal personer, som […] ville utnyttja varje möjlighet att fly till vårt land, att det i varje fall icke kunde bli fråga om att taga emot annat än en ringa bråkdel […] Därvid var det nödvändigt att söka uppställa vissa riktlinjer och hålla fast vid dem.”

Efter att ha gått igenom tillämpliga lagar, förordningar och praxis gällande inresetillstånd, kommer Sandlerkommissionen dock till en annan slutsats:

”I betraktande av det avsevärda antal flyktingar som, i ett senare skede av kriget mottagits här i landet, har kommissionen emellertid kommit till den uppfattningen, att de olägenheter man före och i början av kriget ansåg förbundna med en liberalare tillämpning av inresepolitiken beträffande flyktingar från Tyskland, särskilt judar, icke bort vara omöjliga att bemästra.”

Men, konstaterar kommissionen, ”omsvängningen i den svenska flyktingpolitiken måste tyvärr sägas ha kommit för sent.”