Lärdomar av flyktinghösten 2015

I den politiska debatten talades det om ”systemkollaps” och att mottagningssystemet skulle ”braka ihop” när antalet asylsökande i Sverige återigen ökade under hösten 2015, vilket föranledde Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB)* att publicera en dementi: ”att säga att det är en systemkollaps är helt enkelt inte sant”.

Samtidigt stod det klart att myndigheterna saknade den beredskap som krävdes för ett väl fungerande och effektivt asylmottagande. Inte heller fanns det en uthållig politisk vilja att underlätta mottagandet och öka mottagningskapaciteten. I stället beslutade regeringen att återinföra inre gränskontroll, vilket skapade ”en flaskhals i väntan på registrering vid gränspassagerna framför allt i Skåne”, för att citera Riksrevisionen.

Därefter utlovades den så kallade tillfälliga lagen och krav på id-kontroll i Danmark i syfte att avskräcka och hindra människor från att söka asyl i Sverige – åtgärder som skulle ”skapa andrum” för det svenska flyktingmottagandet och som motiverades med hjälp av flaskhalsens konsekvenser, bland annat brist på sovplatser i Malmö.

När människor hölls kvar nära gränsen kunde de inte längre resa vidare på egen hand till sin slutdestination i Sverige. Den inre gränskontrollen bidrog även till en ojämnare fördelning av asylsökande inom Norden då resvägen till Finland och Norge skars av.

Läs mer:

* Den 1 januari 2026 byter MSB namn till Myndigheten för civilt försvar.

Profilbild för Okänd

About Rickard Olseke

Expert on European migration and asylum policy.
Detta inlägg publicerades i Migration och märktes , , . Bokmärk permalänken.

Lämna en kommentar